NU FÅR DET BANNE MIG VARA NOG
Jag kommer ihåg en outhärdlig bilresa från bak i tiden någon gång. Jag var liten, min lillebryschaaa var mindre och lillsyrran ännu mindre. Hähähähä. Nåväl nåväl... Vi satt bak i bilen och skrek, slogs och bråkade - det blev stora gråa dammoln som brukar förekomma i tecknade filmer, så bråkigt var det bak i bilen. Typ i alla fall.
Vi skrek och gick pappa på nerverna, vi skrek och gick mamma på nerverna. Radion var på i all hysteri. Plötsligt skriker någon "NU FÅR DER VARA NOG!!!!!" och alla blev tysta. Det var som om bilen blev pausad - ingen rörelse, inte ett ljud.
Men det var inte pappa som hade släppt lös på hysterin, det var från radion denna passande uppmaning kom. Någon från ovan tyckte nog att det behövdes.
Vi skrek och gick pappa på nerverna, vi skrek och gick mamma på nerverna. Radion var på i all hysteri. Plötsligt skriker någon "NU FÅR DER VARA NOG!!!!!" och alla blev tysta. Det var som om bilen blev pausad - ingen rörelse, inte ett ljud.
Men det var inte pappa som hade släppt lös på hysterin, det var från radion denna passande uppmaning kom. Någon från ovan tyckte nog att det behövdes.
KOMMENTARER:
Postat av: karin
hehehehehh hahaha coolt. roligt också
Postat av: TOVE
hahahähhähohohihi....
varje gång du kommenterar skriver du karinblomgren.blogspot.com, men det finns ju inte kvar :(
Trackback